Annons

Annons

matthew-argent.jpg

Matthew Argent på hubbens nya kontorsplan på plan 9 i Stockholm Waterfront. Foto: David Gustavsson

"Bankerna var skeptiska i början"

Serieentreprenören Matthew Argent lämnade London för kärleken i Stockholm – och startade Sveriges första fintechhubb. Nu ettårsjubilerar hubben och flyttar till nya lokaler. "Jag räknade inte med M&A-affärer och bankinvesteringar redan första året", säger han till Realtid.

I april 2017 grundade Matthew Argent Fintech Hub i Stockholm. Där sitter i dag 320 fintech-startups. Alla svenska storbanker har också närvaro på hubben, liksom finansnischade konsultbolaget Capco som flyttat dit hela sin personalstyrka om 40 personer. 

Fintech Hub huserar på plan två i relativt nybyggda kontors- och konferenskomplexet Stockholm Waterfront på Klarabergsviadukten intill centralstationen. Men nu flyttar hubben upp till plan nio i samma hus med utsikt över Hötorgsskraporna i norr och Riddarfjärden i söder. 

Hubbens kombinerade reception, arbetsyta och lunchrestaurang.
Men nu går flyttlasset till plan nio i samma byggnad.
Waterfront. Foto: David Gustavsson

Matthew Argent flyttade från London till Stockholm för två år sedan. Det var främst kärleken som förde honom hit. Men han hade även sneglat på svensk fintech under flera år.

– Jag lockades av en stabil stat, regering och ekonomi och för att alla svenskar [kunde köpa subventionerade] PC:s på 90-talet [Hem-PC-reformen 1998]. Men också av landets välutbyggda bredbands-infrastruktur. Svenska startup-grundare lärde sig tidigt digitala verktyg, säger han till Realtid.se när vi träffar honom en högsommarvarm majdag på hubbens stora terass.

Under dotcom-åren var Matthew Argent serieentreprenör i London och startade totalt sex startups. Han sålde två och ett misslyckadess. Övriga tre är han fortfarande ägare i. Senaste femton åren har han dock främst jobbat på brittiska riskkapitalfirmor med fintech-startups, bland på techhubben "Google Campus" i den brittiska huvudstaden.

När han kom till Stockholm 2016 ville han starta upp något liknande där. Han inledde dialoger fintech-aktörer, banker, Finansinspektion (FI) och finansmarknadsminister Per Bolund. Och i maj förra året slog Fintech Hub upp portarna.

– Vi spelar på en internationell marknad och om vi inte har ett ekosystem som stödjer tillväxt så får vi inte se fler bolag som Izettle, Klarna eller Tink. Vi måste ha en plattform för att förbli konkurrenskraftiga, annars hamnar vi på efterkälken. 

Han anser att satsningen har varit en framgång och pekar bland annat på Swedbanks investering i abonnemangsappen Minna Technologies (tidigare Mina Tjänster) – som också integrerats i bankens mobil- och internetbank. Via hubben har också två riskkapitalbackade startups fusionerats. Matthew Argent får dock inte avslöja vilka.

Hubben erbjuder ett investeringsprogram för tillväxtbolag genom ett samarbete med utvalda riskkapitalfirmor, som han inte heller får nämna. Banker erbjuds även stöttning kringfintech-förvärv och EU:s nya betaltjänstlag PSD2 som infördes 1 maj.

– Men bankerna var skeptiska i början och vill inte dela lokal med konkurrenter. För två år sedan såg de fintech som en disruptiv kraft och utmanare till deras affärsmodeller. Men sedan dess har alla insett att finanstjänster är ett fenomen som kräver samarbete. Vi fick först in två banker [Nordea och SEB] och sedan följde de andra efter. Jag antar att det handlar om rädsla för att bli utelämnad, säger Matthew Argent.

Numera är även FI med på tåget och har varit "oväntat vänligt inställd till hubben", enligt Matthew Argent. Myndigheten har ingen fast plats, men besöker den regelbundet.

– De kan här ge bolag och banker regulatorisk vägledning och berätta vad de som myndighet kan göra och inte, säger han och tillägger att hubben även samarbetar med EU-komissionen och myndigheten för finansregleringar i Bryssel.

FI får ofta kritik från fintech-scenen för att motverka innovation?

– Jag hörde mycket om det när jag flyttade hit från London som är en stad med en väldigt innovationsvänlig finansmyndighet. Men förra året tillsatte ändå Finansdepartementet en utredning för att stärka relationen med fintech-branschen. 

Utredningen ledde till ett nytt innovationscenter som öppnade i mars i år på FI. Det finns dock ingen särskild fysisk mötsplats, utan centret ska genomsyra hela myndighetens verksamhet.

Matthew Argent hoppas att FI, efter höstens val, får mandat att skapa en så kallad "sandbox-miljö" som låter fintech-bolag testa sina produkter i realtid mot exempelvis bankstandarder och olika regleringar. Inspektionen menar dock att det ökar risken för att enskilda bolag favoriseras.

– Personligen tycker jag att det är en väldigt bra modell och jag har själv varit del av en sådan modell i London. Och ett av de danska bolag jag är styrelsemedlem av ingår i en sådan modell. Men jag tror ändå att [finansmarknadsminister] Per Bolund tog rätt beslut för tiden och efter valet får vi se om det sker en förändring, säger Matthew Argent och betonar att även finansmyndigheten i London först startade ett innovationscenter.

En annan het fintech-fråga är Storbritanniens utträde ur EU nästa år ("Brexit") som han tror gynnar svensk fintech. De europeiska investeringarna i Londonbaserad fintech minskade redan i fjol med en procentenhet till 44 procent, medan de ökade i Sverige med mellan 30-40 procent.

–Samtidigt är ekosystemet i London mer moget än andra delar av Europa så det handlar mindre om startups där och mer om att skala bolag. Det är först när vi ser den slutliga Brexit-överenskommelsen som vi ser vart det tar vägen.

Som Realtid.se tidigare berättat ska Goldman Sachs även tredubbla sin arbetsstyrka i Stockholm från 30 till 100 anställda. Kontoret ska fokusera på just innovativ finansteknik.

London väntas dock få en fortsatt en stark position även efter utträdet och ska fokusera på andra marknader, såsom USA och Asien.

– Vi ska också konkurrera med alla andra som också drar fördel av Brexit och måste vara aktiva för att förbli konkurrenskraftig.

Det svenska fintech-undret

Sverige och i synnerhet Stockholm har nått en stark fintech-position i världen.

London har dock hela tiden haft ledartröjan i Europa. Under 2016 investerades 493 miljoner euro i Londons fintech. På andraplats hittar vi Berlin (255 miljoner euro), följt av Paris (138) och Hamburg (103). Stockholm återfinns, trots stadens litenhet, på en imponerande femteplats (92).

Mellan 2010-2014 tog dock den svenska huvudstaden in näst mest kapital, 179 miljoner euro, i Europa efter London. Och 2016 fick Stockholms fintechbolag dessutom in mest kapital per befolknings-capita, hela 94 procent av investeringarna, följt av Storbritannien (10,8) och Tyskland (6,4).

I fjol fanns det totalt 188 fintechbolag i Stockholmsregionen. Deras totala omsättning ökade 2016 till 1.31 miljoner euro (1.2). Det kan jämföras med 2008, då den bara uppgick till 260.000 euro.

Izettle har hittills fått in mest riskkapital: Totalt 119,5 miljoner euro sedan starten. Därefter följer Tink (90,7), Klarna (49,9) och Betalo (20.4).
I februari arbetade 6.206 i Stockholms fintech-bransch, jämfört med 3.630 stycken år 2015. Stockholms fintech-entreprenör har tidigare främst jobbat på storbanker, men ofta även Ericsson.

Källa: Stockholm Fintech Report 2018 från Handelshögskolan i Stockholm

Läs allt om:
SEB, Handelsbanken och fintech-aktör om GDPR

"Småföretagare borde fått bättre GDPR-vägledning"

Annons

Annons

Annons

Annons