Annons

Annons

regtech_gorrmek.jpg

Michal Gromek är fintech-forskare på Handelshögskolan i Stockholm och huvudförfattare till rapporten Stockholm Fintech Report 2018. Foto: Linkedin och Pixabay

Handelsforskare: Banker måste satsa på regtech för att överleva

För att hantera växande datamängder och möta EU-regleringar som GDPR och PSD2 behöver banker göra stora investeringar i regtech, enligt ny rapport från Handelshögskolan i Stockholm och PA Consulting. "De riskerar bli renodlade produktleverantörer om 10-15", säger Handelsforskaren Michal Gromek till Realtid.se.

Fintech-sektorn ångar på och omsatte globalt 13,5 miljarder dollar 2016, jämfört med 2,5 miljarder dollar 2012, visar siffror från CB Insights. Sektorns snabbast växande delsegment är "regtech" och "insuretech".

Handelshögskolan i Stockholm och PA Consulting har tittat närmare på dessa fenomen i nyutkomna rapporten "The Next wave of Fintech".

– Det vi har sett är att fintech-sektorn blir allt mer komplex. Det började med betalningar för det var lätt att starta ett betaltjänstbolag. De träffades av ganska få regleringar. Därefter såg vi en framväxt av crowdfundingbolag. Nu är det dags för insuretech och regtech och det går snabbare än väntat, säger rapportens medförfattare Michal Gromek, forskare på Department of Marketing and Strategy på Handelshögskolan i Stockholm, till Realtid.se.

Annons

Annons

Vad driver den här utvecklingen?

– Inom forskningen brukar vi tala om "inlärningskurvan". Vi människor följer i regel vissa mönster när vi upptäcker nya saker. Applicerat på fintech innebär det att det digitala ekosystemet växer i takt med att vi börjar lita på digitala tjänster och lösningar. I dag använder vi Klarna för att betala fakturor, lämnar i från oss kreditkortsuppgifter till Uber och känner ett allt större förtroende för onlinebanker och fintech-appar, för att vi vant oss vid det. Det här är något som vi ser i alla åldersgrupper och inte bara bland så kallade "early adopters".

Svenskar har i först hand omfamnat storbankernas fintech-tjänster Bank-id och Swish. Vi litar på deras appar – trots att förtroendet för bankerna är rekordlågt.

– Det är en paradox som vi forskare inte har något svar på än, men som vi undersöker på Handels, säger Michal Gromek.

Regtech och insuretech – heta fenomen

Efter vågen av betaltjänster är nu alltså även regtech (regulatorisk teknologi) och insuretech (försäkringsteknologier) på stark frammarsch. Regtech är ett samlingsbegrepp för teknologier som bland annat kan effektivisera, förenkla och öka transparensen i hanteringen samt implementering av nya regleringar och annan compliance-materia. Globalt investerades 7,1 miljarder dollar i regtech-segmentet mellan 2012-2017. Tillgången på riskkapital är därmed god, enligt rapporten.

Michal Gromek är forskare på Handelshögskolan i Stockholm. På en Insuretech-konferens (bilden) i september talade han om försäkringsbranschens digitala utmaningar. Foto: David Gustavsson
 

Insuretech handlar om ny teknik – såsom AI, maskininlärning och automatisering – på försäkringsområdet. En het insuretechtrend är profilmatchning. Det kan handla om att skärddarsy en bilförsäkring baserad på körstil som analyseras av algoritmer som i sin tur föreslår en viss premienivå.

Insurtech är generellt ett mognare segment, jämfört med regtech, konstaterar rapporten. Sverige ligger i framkant och har det högst värderade insuretech-bolaget i världen; nämligen Bima Insurance som erbjuder låginkomsttagare i utvecklingsländer tillgång till försäkringslösningar via mobilen. Hittills har bolaget fått in hela 74 miljoner dollar i riskkapital

Regtech har hamnat lite mer i skymundan. Det rör sig om teknik som i regel opererar i bakgrunden. Men i takt med att vi börjat att dela med oss av allt mer information om oss själva på internet och via uppkopplad teknologi så har intresset för och behovet av regtech ökat markant.

Många nya regleringar

De många EU-regleringar, såsom GDPR, Mifid2 och PSD2, som införs nästa år har också lett till ett större tryck på finansiella institutioner att hitta smarta lösningar för ökad transparens i data och informationshantering överlag.

GDPR handlar i huvudsak om att ingen ska få köpa eller sälja din data utan din vetskap. Du ska också ha rätt att bli bortglömd och ska kunna be exempelvis Google eller Amazon att radera all data om dig. Jag tycker att det är ett bra initiativ för det ökar konusmentmakten och transparensen. Regtech kan spela en stor roll för att effektivisera de här processerna.

Sverige har goda förutsättningar för att ta en ledande position inom reg- och insuretech, menar Michal Gromek. Landets litenhet bäddar för gynsamma kontaktytor mellan exempelvis entreprenörer, banker och myndigheter. Svenskar har också, ur ett internationellt perspektiv, stor tillit till varandra och till staten.

– Det skapar informella nätverk och innovation. Mobilpenetrationen och användningen  av digitala finanstjänster är också stor, samtidigt som svenskar tenderar att betala [med kort och Swish] istället för med kontanter, jämfört med [jämförbara länder] som exempelvis Tyskland och Österrike.

Michal Gromek tror dock att hubbar med reg- och insuretech-inriktning behövs i exempelvis Stockholm för att nå verklig framgång. Olika aktörer lär sig av varandra på sådana platser, vilket leder till innovationen, enligt Michal Gromek.

Måste släppa Silicon Valley-fixeringen

Sverige borde också ta intryck av Singapore. Där har regeringen infört en nationell fintech-agenda. Lagstiftare och fintech-bolag har nära dialoger kring exempelvis lagstiftning och bolagen kan framföra önskemål som de menar skulle stärka branschen.

– Med en sådan agenda skulle det svenska ekosystemet för fintech utvecklas lite snabbare tror jag. Nu sker allt lite separerat. I ett perfekt scenario har man en kombination av "top down"-modellen i Singapore och "bottom up"-modellen i Sverige som innebär att bolagen främst försöker lösa olika problem klustervis.

Ett annat problem är att Sverige är väldigt fixerat vid fintech-scenerna i Sillicon Valley och London. Landet skulle tjäna på att även blicka åt andra håll. Han lyfter fram kenyanska betalappen Mpesa som liknar Swish men som även medger överföringar mellan afrikanska länder.

– Det är en fantastisk innovation och vi borde titta mer på nationer som tvingats hoppa över bankväsendet för att gå direkt på mobilen. Få afrikaner har bankkonton och lön ofta betalas ofta ut kontant. Det är ett viktigt skäl till att det sker mycket innovation i exempelvis Afrika just nu, säger han.

Gromek lyfter även fram israeliska regtech-lösningen Behaviour. Det är en app för mobilupplåsning. Id-funktionen baseras på hur du håller telefonen och knappar på den. Han pekar även på Sydkoreas motsvarighet till Bank-id som inspirerande. Den sydkoreanska identifieringsmetoden bygger på i vilken ordning du skriver in siffror i din telefon. Om "sifferbeteendet" inte känns igen kan appen inte öppnas.

Går för långsamt

Banker måste, enligt Gromek, investera i, samarbeta med och förvärva den här typen av innovativa regtech-lösningar för att överleva. Det är en förutsättning för att uppnå mer kostnadseffektiva och kundanpassade lösningar.

Michal Gromek har noterat ett stort bankintresse för regtech och nyligen sjösatte till exempel Nordea sin PSD2-kompatibla open banking-plattform som nyligen prisades i London. I och med de många nya EU-regleringarna på finansområdet förstår bankerna att de behöver satsa på compliance, enligt Gromek.

– Men generellt är de långsamma på att anamma ny teknik och de har i stort sett samma kunderbjudanden. Om bankerna inte agerar nu riskerar de att bli renodlade produktleverantörer om 10-15 år som bara tillhandahåller infrastruktur, medan slutkunderna använder fintech-bolagens tjänster, säger Mihcal Gromek.

Intakta intäktsmodeller

Att det går långsamt beror på att bankerna inte på allvar utmanats av uppstickarna än. Den stora kundflykten har uteblivit och intäktsmodellerna är i stort sätt intakta. Men det är inte läge att luta sig tillbaka. Bankerna måste bli betydligt bättre på att individualisera sina erbjudanden och personalisera sin kundkontakt, enligt Michal Gromek.

Han tar Idea Bank i Polen som ett intressant försök att öka sin relevans. Banken har öppna kontor dit exempelvis småföretag och entreprenörer kan sätta sig och jobba och få direkthjälp på plats med till exempel kreditfrågor. Gromek lyfter också fram en turkisk bank som erbjuder högkompetent rådgivning för turkiska lantbrukare.

– Rådgivaren kan berätta vad du behöver göra i jordbruket, föreslå behov av viss maskin och sedan erbjuda ett lån till maskinen. Det här är också exempel på att vi i Sverige måste se bortom Silicon Valley och Storbritannien.

Michal Gromek är också bekymrad över banker som investerar i fintech-startups ser till att snabbt fylla upp dessa bolag med egen personal. Startups förvandlas till små banker och det är olyckligt menar Gromek.

– Vi behöver fintech-beslutsfattare på bankerna för att förändra dem inifrån. Sverige har dessutom en stark spelindustri som skulle kunna "krydda upp" deras "front end"-gränssnitt med "gamification"-inslag

Bitcoin högintressant

Rapporten "The Next Wave of Fintech" lyfter även fram blockchain – tekniken bakom bitcoin – som ett spännande framtidsområde på regtech-området.

Världskända NYU-professorn David Yermack – som också omnämns i undersökningen – menar att miljontals finansjobb står på spel om blockchain når sin fulla potential. Något Realtid.se berättat om tidigare. "Det är den teknik som kommer att få de mest långtgående och djupgående konsekvenserna de närmaste 10-20 åren", menar Yermak.

Blockchain kan liknas vid en stor databas och /eller ett nätverk. Bitcoin beskrivs ibland som en "app" på blockchains "operativsystem". Tekniken är mycket transparent och i princip omöjlig att hacka.

Datalagring och transaktioner och andra typer av clearing-processer görs direkt inom ett nätverket, vilket på sikt – om tekniken får stort genomslagskraft – kan undergräva exempelvis bankers och börsers existensberättigande.

I sin linda

Michal Gromek ser stor potential i blockchain men betonar att tekniken är i sin linda.

– För att jämföra med internets barndom är den än så länge på "modemstadiet". Men blockchain skulle redan i dag kunna ersätta Swift-systemet. En stor lobbygrupp av banker försöker samtidigt motverka det. Så mycket återstår att se, säger han.

Många banker, bolag och börser experimenterar dock med tekniken. Nasdaq-börsen har bland annat lanserat en mjukvara för digital styrelseomröstning. Ledamöter kan på ett säkert sätt väljas på distans med några knapptryck. Nasdaq samarbetar även med SEB. för att testa en gemensam blockchain-baserad handelsplattform i Sverige.

Och blockchain-företaget Chromeway har partnat upp med Lantmäteriet och undersökningsföretaget Kairos Future. Trion tittar hur på hur man skulle kunna använda blockchain för att registrera exempelvis fastigheter och tomter. I dag det en långdragen process med många mellanhänder.

Inte förenligt med GDPR?

Michal Gromek är överlag positiv till tekniken. Han höjer dock ett varnande finger för blockchain i relation till EU:s nya dataskyddsförordning GDPR som ersätter PUL i Sverige. GDPR kräver att bolag och myndigheter raderar personuppgifter om kund eller medborgare kräver det. Men information som lagras i blockhain kan inte tas bort. Algoritmerna medger inte det.

– Vi har en reglering som fungerar på existerande teknologi, men vad händer med den data som är lagrad i blockchain?, frågar sig Michal Gromek som menar lagstiftarna förbisett den problematiken och att det kan bli en stor utmaning om blockchain får brett genomslag framöver.

Molntjänster lockar

Rapporten "The Next Wave of Fintech" lyfter slår också fast att molnlösningar blir allt viktigare för bank-, finans- och försäkringsbranschen. Kostnadsbesparingar och effektiviserade it-processer är två fördelar. Med hjälp av tekniken kan exempelvis banker börja nedmontera sin gamla it-infrastruktur och enorma teknikarv.

En SAP benchmark-undersökning från 2016 visar att över 93 procent av finansbolagens beslutsfattare och chefer tror sig tjäna på att skaffa och leverera molnlösningar. De uppger också att den typen av tjänster förändrar verksamheterna i grunden på sikt.

Vad är blockchain?

Blockchain eller blockkedje-tekniken kan beskrivas som ett nätverksbaserat clearingsystem eller infrastruktur för transaktioner och datalagring – utan några mellanhänder.

Information eller data – i form av till exempel bitcoin-innehav, smarta kontrakt och transaktioner – lagras i block som verifieras med unika krypteringsnycklar. Blocken länkas till varandra, varför det kallas för blockchain.

Blockchain är mest känt som tekniken bakom Bitcoin. Det är infrastrukturen eller systemet som möjliggör lagring av och transaktioner med kryptovalutan Bitcoin. Den digitala/virtuella valutan lagras följaktligen i block som låses upp med verifieringsnycklar som i sin tur spåras upp eller hittas med hjälp av datakraft, vilket kallas för "mining".

Ju större datakraft, desto större möjlighet att hitta "nycklar" och således Bitcoins, vilket blockchain-algoritmen medger. Det finns i dag många företag inom "Bitcoin-mining" som har som affärsidé att med hjälp av stor datakraft hitta verifieringsnycklar.

De flesta "miners" återfinns i Kina där elen också är billig ur ett globalt perspektiv och där merparten av valutahandeln med och spekulationen av Bitcoin sker. "Miners förlägger också gärna sina datahallar i Mongoliet och Venezuela där elen är helt gratis och Island, där den är billiga av geologiska skäl.

KNC Miners är det mest kända svenska exemplet på ett "miner-bolag". Bolaget hade ett stort datacenter i Boden, men gick i konkurs efter ett kraftigt kursfall i Bitcoin.

Många finansaktörer ser stor potential i blockchain-teknologin, med vilken de hoppas kunna göra billiga, blixtsnabba och i alla led spårbara transaktioner i realtid – utan mellanhänder, såsom olika former av clearinginstitut.

Blockchain spås också bli användbart inom valutahandel, emissioner av värdepapper, rapportering, regelefterlevnad, back office, trade finance och cash mangament. Tekniken kan till exempel användas för att lagra kontrakt och andra dokument digitalt på ett mer transparent och säkert sätt, så kallad "smart kontrakt- och dokmentlagring".

Även statliga myndigheter såsom svenska Lantmäteriet har intresserat sig för tekniken som även skulle kunna användas för säk

Storbolag och banker experimenterar med blockchain

Biltillverkaren Daimler-Benz och tyska banken LBBW lyckades i juli i år, inom ramen för ett pilotprojekt, att genomföra en obligationstransaktion värd 100 miljoner euro. Låneavtalet, betalningsbekräftelsen och räntebetalningar kunde genomföras med hjälp av blockchain.  

Globala rederijätten Maersk experimenterar med lagring av smarta kontrakt med hjälp av tekniken. Franska försäkringsjätten AXA är i färd med att lansera en ny flygresenärs-försäkring i virtuella valutan Ethereum som bygger på blockchain-teknologin. 

Och IBM testar blockchain för att effektivisera sin enorma logistik- och lagerhantering i New York. It-bolaget har nu 650 personer som jobbar heltid med pilotprojektet och 400 testande kunder, enligt david Yermack.

Även modeindustrin testar tekniken för att motverka förfalskningar. Det mest uppmärksammade exempelet är Louis Vuittons försök.

Därtill har ett australiensiskt vindkraftbolag skapat ett peer-to-peer-system för energiförsäljning med hjälp av blockchain. Privatpersoner kan köpa vindkraftsproducerad energi direkt från privatproducenter i detta blockchain-baserade P2P-nätverk.

Sedan snart ett år tillbaka samarbetar storbanker och it-bolag inom ramen för en slags blockchain-allians Microsoft, JP Morgan och ytterligare ett 30-tal globala bolag ska tillsammans ta fram en ny mjukvara baserad på blockchain-teknologin – som väntas medföra stora kostnadsbesparingar. Med hjälp av teknologin vill de skapa gemensamma tjänster för att bland annat spåra olika former av data och finansiella kontrakt.

Bolagssamarbetet går under betäckningen Enterprise Ethereum Alliance och syftar till att utveckla en standardiserad mjukvara kopplad till virtuella valutanätverket Ethereum. Alliansen inkluderar storbanker som SEB, Nordea, Santander, UBS, Credit Suisse och JP Morgan – samt IT-jättar som Microsoft, Intel och Thomson.

Även en rad centralbanker, däribland svenska Riksbanken, undersöker förutsättningarna för att skapa digitala valutor med hjälp av blockchain. Riksbanken har sedan tidigare flaggat för att den experimenterar med en så kallad e-krona.

I samarbete med storbanken Citi har Nasdaq dessutom lanserat en global blockchain-baserad betallösning. Tjänsten gör det möjligt för Citi-kunder att investera 1.000 dollar och få pengarna växlade till lika många så kallade blockchain-"tokens". Med "tokens" kan man bland annat köpa bolagsandelar och betala dem med bitcoins. Detta är något som blir allt vanligare i startup-världen.

Läs allt om:

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons