Annons

Annons

Stefan_Ingves534.jpg

Riksbankschefen Stefan Ingves välkomnar förslaget om skärpt amorteringskrav för nya bolånetagare.

Hushållens skulder största risken för svensk ekonomi

Hushållens höga och stigande skuldsättning utgör i nuläget den största risken för den svenska ekonomin. Det är därför viktigt att förslaget om skärpt amorteringskrav kommer på plats. Det skriver Riksbanken i sin stabilitetsrapport.

Det är också viktigt med åtgärder inom bostads- och skattepolitiken som ökar motståndskraften i hushållssektorn och minskar riskerna. En mer dämpad prisökningstakt på bostäder bidrar till en mer stabil utveckling på bostadsmarknaden och en långsammare ökning av hushållens skulder, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande om den nya stabilitetsrapporten.

Banken tillägger att de nya och hårdare amorteringsreglerna endast väntas omfatta 15 procent eller färre av de som tar nya bolån. Riksbankens bedömning är därför att förslaget skulle få begränsade effekter på bostadsmarknaden och hushållens totala konsumtion.

Vidare konstateras att banksystemets exponering mot fastigheter gör det sårbart, och att det är viktigt att bankerna själva försäkrar sig mot likviditetsrisker då dessa bidrar till att det finansiella systemet är känsligt för störningar.

Annons

Annons

“Riksbanken anser att det är angeläget att bankerna själva försäkrar sig genom att hålla tillräckliga likviditetsreserver så att de kan hantera de likviditetsrisker de tar i sin verksamhet. Det är även viktigt att storbankerna fortsätter att minska sina strukturella likviditetsrisker, exempelvis genom att finansiera sig på längre löptider”, skriver banken.

Riksbanken vill också se ett bruttosoliditetskrav på 5 procent för de svenska storbankerna.

“Mot bakgrund av storleken på den svenska banksektorn, sårbarheterna i banksystemet och de risker som bankerna är exponerade mot, är det angeläget att storbankerna har tillräckligt mycket kapital. Riksbankens bedömning är att det bör införas ett bruttosoliditetskrav på de svenska storbankerna på 5 procent, som ett komplement till de riskvägda kapitalkraven. Beräkningar indikerar även att det kan vara samhällsekonomiskt effektivt med ett högre krav än 5 procent”.

I ett avsnitt om Nordeas flytt av huvudkontoret från Sverige till Finland framgår att Riksbankens bedömning är att storbankens verksamhet i Sverige inte förändras vad gäller storlek och nära sammanlänkning med övriga banker, även om det svenska banksystemets tillgångar som idag motsvarar 400 procent av bruttonationalprodukten då sjunker till knappt 300 procent av BNP.
 
“Ur ett svenskt stabilitetsperspektiv är det viktigt att flytten av Nordea inte leder till ökade finansiella stabilitetsrisker genom till exempel minskade kapital- och likviditetskrav för banken”, skriver Riksbanken.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons